1725-1802 French Joseph Siffred Duplessis Locations French painter. He trained with his father, an amateur painter, and then with Joseph-Gabriel Imbert (1666-1749), a pupil of Charles Le Brun. In 1744 he went to Rome and worked with Pierre Subleyras. He remained there until at least 1747 and possibly until the death of his master in 1749. He must have learnt portrait painting in Rome, but he also painted landscapes, because Joseph Vernet advised him to specialize in this genre.  Related Paintings of Joseph-Siffred Duplessis :. | portratt av christoph willibald gluck | Portrait of Christoph Willibald Gluck (mk08) | Portrait of Louis XVI of France | Portrait of Benjamin Frankli | Madame Lenoir, Mother of Alexandre Lenoir |
Related Artists:
Francesco Cairo
(1607-1665) was an Italian painter active in Baroque Lombardy and Piedmont. He was born and died in Milan. It is not known where he obtained his early training though he is strongly influenced by the circle of il Morazzone, in works such as the Saint Teresa altarpiece in the Certosa di Pavia. In 1633, Cairo moved to Turin to work as a court painter, including portraits, to Vittorio Amedeo I of the House of Savoy. Between 1637-1638, Cairo travelled to Rome, where he encounters the works of Pietro da Cortona, Guido Reni and of the Caravaggisti. He returns to Lombardy to complete altarpieces for the Certosa of Pavia and a church at Casalpusterlengo. He painted a St. Theresa for San Carlo in Venice. Between 1646-1649, he returns to Turin, and paints an altarpiece for Savigliano and the church of San Salvario. He is also known as Il Cavaliere del Cairo, because in Turin, he received the order of SS. Lazarus and Maurice in recognition of his merit. Many of his works are eccentric depictions of religious ecstasies; the saints appear liquefied and contorted by piety. He often caps them with exuberant, oriental turbans.
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Frederick goodall,R.A.
1822-1904 son of Edward Goodall. He was taught by his father and first exhibited at the Royal Academy in 1838. His earliest subjects were rural genre scenes and landscapes, many derived from sketching trips made between 1838 and 1857 in Normandy, Brittany, Wales, Ireland, Scotland and Venice. In the 1850s he also painted subjects from British history. More significant for his subsequent career was his visit to Egypt from September 1858 to April 1859. In Cairo he lived in a house in the Coptic quarter with Carl Haag. Together the two artists went on expeditions to Giza to draw the Nile, the Sphinx and Pyramids, and to Suez and across the Red Sea to the Wells of Moses at 'Uyen Mesa. Goodall also made rapid sketches in the crowded streets of Cairo. 'My sole object in paying my first visit to Egypt', he wrote, 'was to paint Scriptural subjects'. The first of these, Early Morning in the Wilderness of Shur (London, Guildhall A.G.), was exhibited at the Royal Academy in 1860 and won him critical and popular acclaim. In 1864 he was elected RA. Much of the rest of Goodall's long career was devoted to painting similar scenes of Egyptian life with biblical associations, for which he made reference to his sketches and to Egyptian artefacts and clothing. Their success prompted a second visit to Egypt in 1870-71.